Sensmoralen ni kan icke begara nagons tro, du behover framst indikera tilltro personligen

“Det varenda en gang nago herre saso bodde i nago fritidshus inom skogen. Darborta levde sam arbetade han. Va morgon klev han upp, kladde sig hjartlig sam gick ut inom skogen saso aven fortsattningsvis varenda mork sam kall for att samla ved. Gott hemma igen tande han nagon skottlossning inom spisen sam vantade talmodigt kungen att varmen skulle fordela sig ino stugan. En dag kande han att han fick formodligen samt stallde sig framfor spisen samt sa – Okej spisen, under all dessa ar inneha mi varit ute ino dunkel och kol ifall morgonen sam samlat ved innan du gett mig en som helst hett. Omedelbar befinner sig det din flax att bidra mej nagot frams. Nu satter mig undertecknad arme samt vantar tills du inneha gett mej en aning varme innan jag beger ja ut samt samlar kissbrides.com se här nu ved. Ni far alldeles enkelt lita villig undertecknad, mig kommer donera dig ved skada framst vara tvungen sjalv erhalla hett fran dig”.

Tillitens hett sam skotsel kommer framst efter att n jag varit fortroendeful. FORTROSTA ar en palindrom komplex av TILL sam LIT, att tro pa mo, att innehava fortroende mo och dessutom att bliva litad mot. Nar folk far fragan baksida av underben fortrosta betyder forut de dar far herre fa skild svar. Det sasom ofta lyfts och sasom folk uppger verkligen ar meningen med tilltro befinner sig att fortroende at den egna formagan, att tillverka tapperhe att slappa kontrollen, att besegr radslan att gora misstag alternativ att vet bidra inte med garanti forsavit att atnjuta nagot ater.

Grubbel, tvekan och radslor

Andock underbe ar det emeda sasom star inom vagen stav tilliten, som utfor att vi stundtals inte vagar lita villi nagon alternativ nagot? Varfor befinner sig tilliten odla bracklig att den i nagon relation kan skadas bruten en nagra f scenario? Kanske finns nagon spar ino hur vara hjarnor vanligt funka. I enlighet med nutida forskning har inte vara hjarnor andrats speciellt jatte- do senaste 100 000 aren. Ino urgamma tidrym varje vi fullt upptagna tillsammans att overleva – och de mest primara behoven varenda att

Fortrosta – att avklara grubbel, osaker och radslor

• inte bliv uppatna, det vill framfora att ej overrumplas itu e farligt kreatur alternativt ett riskabel lag saso kunde hota vart liv samt att
• inte bliv uteslutna klocka sam overgivna it var folkgrupp.

Vara hjarnor befinner sig forprogrammerade att sok faror och risk framfo annu tillfredsstallelse samt frojd. Det kallas stav ‘Negativity bias’. Saken dar analytiska delen utav hjarnan – saken dar vi behover darfor att dra para kloka slutsatser, utreda laget, vara med om medkansl samt odla vidare – tillat icke no tillsammans oxygen samt fod nar hjarnan ar inom hotlage.

Daliga minnen tenderar att stoppa innestaende gallande nathinnan langre ann goda minnen, samt det verkar tillika saso att vi mot och tillsamman foredrar att agna oss at saken dar typen itu minnen. Hurda mycket tidskrift finns det sasom beskriver nagons lyckliga barndom? Alternativt gladjen att erhalla tjanstgora tillsammans fantastiska persone och chefer?

I dag nar vi upplever en informationsflode utan uppehall, sam darborta var omvarld befinner sig inom bestaende omstallning, ar det ofta svart att ha braddad granskning samt kannedom ifall hurda grejer och pryl kommer att utveckla sig. Det ha kan ino sin tur design oro, betanklighet sam skrack hos oss.

Annorlunda folk oroar sig forut olika don och upplever osaker sam radsla itu skilda syfte. Nagon monster saso beskriver detta befinner si saken dar sa kallade SCARF-model 1. Modellen summerar viktiga upptackter saso gjorts inom neurovetenskapen under dom senaste decennierna kopplat mo hurda vi interagerar socialt. Modellen bygger pa tre centrala principer

Fortrosta – att avklara grubbel, betanklighet och radslor

• Hjarnan hanterar flera sociala hotels och beloningar tillsamman dito styrk sasom fysiska risk samt beloningar. 2